Ett språk bortom orden

Ibland kan det vara svårt att förklara sig, sortera tankarna och hitta orden. Kanske känns det som att du har fastnat i ett och samma tankespår.

Konstnärligt uttryckande terapier kan vara ett tryggt och kreativt alternativ när känslorna är svåra att klä i ord. Här behöver du inte kunna dansa, måla eller spela instrument. Du behöver heller inte prestera eller känna att du måste vara duktig på ord.

Att välja en konstnärligt uttryckande behandlingsform kan vara ett kreativt och skonsamt sätt att lära känna sig själv och hitta nya sätt att må bättre. Där kan var och en delta utifrån sin egen förmåga och behov. Det krävs inga förkunskaper alls.

Konstnärliga terapier brukar också kallas för ickeverbala terapier för dess potential att uttrycka upplevelser genom rörelse, bild och ljud när orden inte räcker till. Det är möjligt att omvandla inre upplevelser, känslor och tankar till en konkret yttre form t ex i en dans, bild, eller musik improvisation.  

Att få utrymmet att vara spontan, lekfull, experimentera,  testa nya sätt att agera och att våga släppa lite på kontrollen i det konstnärliga uttrycket är att gå in i en kreativ process. Att vara delaktig i sin egen terapeutiska process på detta konkreta sätt oavsett vilken konstform som används, skapar direkt kontakt med sig själv och ett aktivt engagerande, så kallat agentskap.

Den rena glädjen i att vara utforskande, kreativ, möjliggörandet att kunna njuta av estetik och uppleva det vackra kan ofta leda till ökat hopp och optimism.

Det verkar gemensamt för alla kulturer runt om i världen att vi människor kan ge känslor och behov en form i en yttre gestaltning.

Det inre tillståndet blir lättare att betrakta och bearbeta när det har fått en yttre gestaltning eller form. Genom förmågan att ladda t ex rörelsen eller bilden med ett innehåll, en fantasi eller känsla skapas en bro mellan det medvetna delarna och det som är mer okänt för en. Konsten, bilden, musiken, dansen har en förmåga att väcka minnen och skapa återkoppling till personliga viktiga händelser. När den inre upplevelsen har tagit form i den yttre gestaltningen, "externaliserats", så övergår själva konstverket till att bli en påtaglig aktör i rummet som vi kan tala om, undersöka och betrakta. Detta skapar goda förutsättningar för att lättare bearbeta upplevelser, känslor och minnen och sedan återintegrera detta som en ny erfarenhet i personligheten.

Det är intressant att påminna sig om att musik, bild, sång, dans och andra kreativa uttryck är en viktig del i de flesta människors liv. Det är svårt att tänka sig att leva i ett samhälle där musik, konst eller dans inte får finnas. Redan små barn ställer sig spontant och diggar till musik utan att de har lärt sig detta.

Vi vet också att människan sedan urminnes tider ägnat sig åt kreativa former av uttryck som dans, sång, musik, bild. Dessa har troligen fyllt olika funktioner. Bland annat som ett sätt för människan att uttrycka sig och kommunicera med omgivningen. Konstformen förstärker budskapet och kan skapa gemensam uppmärksamhet runt det. Det blir en signal om att något är viktigt. Människor som förenas i grupp runt konstuttrycket och agerar tillsammans, kan också få kraft ifrån varandra vilket  kan stärka gruppkänslan. Det verkar som att konstnärliga uttryck kan stärka de sociala banden mellan medlemmarna i en grupp.

Att röra sig eller sjunga tillsammans i en gemensam rytm kan liknas vid att på en kroppslig nivå vara synkroniserade med varandra vilket stärker de emotionella banden till varandra. Det bidrar till att bygga ett socialt kitt i gruppen. Man är då mer benägen att se varandra som samarbetspartners och inte som fiender.

Troligtvis har ritualer med dans, sång, rytm varit en form i sig som håller för uttryck av olika känslor. Att komma tillsammans och fira och glädjas i en dans, eller att sörja i en gemensam sång, eller att hämta kraft i en aktiverande krigsdans. Dessa former av uttryck verkar också haft betydelsen vid olika övergångar i livet, som ett sätt att manifestera och gemensamt dela en erfarenhet med varandra.  Det blir också ett sätt att skapa minnen tillsammans.  

Konst verkar inte vara en "lyxvara" utan har vuxit fram ur något djupt mänskligt. Vi har ett behov av kontakt, samarbete, kommunikation och delande av känslor i kombination med förmåga att kunna föreställa oss saker som vi inte ser direkt framför oss!

Forskning inom ämnet neuroestetik handlar om hur vi människor påverkas av konstnärliga uttryck på ett hälsofrämjande sätt. Att själv vara skapande; dansa, måla, musicera eller att betrakta konst, lyssna på en konsert eller se en föreställning har visat på goda effekter på hälsan.

Vad är skillnaden mellan konstnärligt skapande och att gå i konstnärligt uttryckande terapier, om konst i sig har läkande effekter?

Den terapeutiska relationen syftar till att förbättra psykisk hälsa genom att den aktiverar en mängd resurser och processer (ovan nämnda) för bearbetning och läkning. En del av dessa är gemensamma med all form av psykoterapi och en del är konst specifika mekanismer.

Välkommen att pröva terapeutiskt arbete med inslag av kreativa uttrycksformer!